Säg vad man inte kan göra med en bild idag......

Foto: Yoga  dogs/ Barcroft Media

Igår kväll satt dottern och jag och tittade på tv när sonen kom hem. Vår Golden hund Easton blev så till sig att lill husse kom hem och lyckades smita ut genom dörren. Tyvärr så hade sonen glömt stänga grinden och Easton såg sin chans...

Slet åt mig ett koppel och gav mig ut på jakt efter honom. Han sprang då snabbare än vad både dottern och jag lyckades springa. Jag skattade mig lycklig över att det var sent på kvällen och ganska så få bilar ut eftersom han sprang rakt ut på bilvägen. Många tankar hinner fara igenom huvudet på en, tänk om det kommer en bil eller tänk om vi inte lyckas få tag i honom, kommer han då hem tillslut eller ? Efter en evighet kändes det som lyckades vi tillslut få tag i honom och kunde gå hemmåt med en nöjd och glad hund och en mindre nöjd och glad matte.

Kan avslöja att han sov som en stock inatt efter sitt lilla äventyr.  

Efter många år med en Rottweiler så har jag fått erfara hur dem låter när de sover......

Första gången jag hörde oljudet så var Akina inte så gammal, kanske 6 - 7 månader. Jag vaknade av att någon drog timmerstockar som var stora som hus. Jag knuffade på maken och sa " vänd på dig du snarkar". Snäll som han är så vänder han på sig och somnar om. Det går en kvar och så börjar oljudet igen, zzzzzzz.....

Knuffar på maken igen och med något mera irriterad röst säger jag åt honom att sluta snarka. Detta fortsätter några gånger till innan maken surnar till och säger, "det är inte jag som snarkar".

Sömniga som vi är så tar det en stund innan vi inser var det enorma oljudet kommer ifrån. Akina ligger sött och trynar nere vid husses fötter och snarkar för hela familjen.

I går kväll var inte husse hemma eftersom han jobbade kvälls skiftet. När det var dags för att krypa i sängen tar Akina husses säng i belägring. Hon hoppar glatt upp och lägger sig raklång med huvudet på kudden och det tar inte lång stund innan hon somnar. Där ligger hon på rygg med tassarna i luften och snarkar så att läpparna fladdrar, ler**.

Jag kan avslöja att det är mycket lättare att få tyst på maken än vad det är att få tyst på en snarkande Rottweiler.

Matte och husses sängar är det bästa som finns.  

Kom hem från jobbet trött, varm och hungrig. Det var milt sagt en dag fylld med kaos på jobbet, strömavbrott vilket gjorde att kassa systemet slutade att fungera = arga kunder.

Mitt humör blev inte bättre när jag kom hem och möttes av två hungriga tonåringar. Som pricken på i:et så jobbar maken kväll och kommer hem sent.

Mitt i matlagningen och stressen mellan grytor och dukning kommer Easton och lägger sig på mina fötter när jag står vid spisen.

Jag tittar ner för att säga till honom att flytta på sig omgående, men orden stannar när jag möts av denna oskyldiga blick. Han slickar på mina fötter och lägger sedan huvudet på fötterna igen och suckar tungt. All stress rinner av och jag bara ler åt min jätte baby som är så mammig.

Eastons galleri

När vi packat upp allt och några tvättmaskiner hade gått så gick vi ut i skogen för att plocka blåbär. Det finns gott om dem i år och stora är dem också.

Akina gick runt i blåbärs risen och åt blåbär så tungan var alldeles blå, muuumms tyckte hon. Easton som inte riktigt kunde förstå vad som var så gott med blåbär hade hittat sig en pinne att tugga på, som han tcykte var mycket godare en dessa små blåa sakerna.

Efter bara 30 minuter gav vi upp då det började att ösregna, detta bekom dock inte Easton. Sedan var det så oootroligt mycket mygg, jag hade nog 25 stycken mygger på mig sammtidigt och nu kliar det precis över allt. Men det var de värt för de blev en god blåbärspaj med vaniljgrädde till kvälls fikat.

Idag blir vår Rottis Akina 10 år, vi säger grattis till alla hennes kull syskon som är kvar i livet.

Tänk att det är snart 10 år sedan som vi åkte ut till Nacke för att hämta hem vår första hund. Vi hade köpt allt som tänkas kan till den nya familje medlemmen. Valp halsbandet var på tok för stort och vi fick göra ett extra håll och nästan vira halsbandet två varv runt halsen på henne.

Hon var väldigt snäll och sov hela första natten utan någon som helst gnäll. Den som inte sov var nog jag, snacka om höns mamma som måste kolla så att allt var bra med henne en gång i halvtimmen.

Vi började morgonen med mys i sängarna, Akina var dock inte så förtjust i att dela sängen med zorro men okej så länge som hon fick ha husse för sig själv. Sedan fick hon en smörgås tårta av Nathalie som bestod av smörgås, skinka och ägg, som var slut på nolltid. En härlig promenad och mycket nosade för att sedan hem och vila medans matte jobbade.

När matte kom hem från jobbet hade hon med sig en present åt mig.

Innanför presentpappret väntade ett stort köttben som hon nu ligger i hallen och gnager på.

Ja, som sagt ibland går det riktigt fort. Vi hade ätit fläskkotletter till middag och det blev två stycken över som jag ställde i micron för att svalna. Glömde dock bort dem och när Micke kommer dagen efter och ska använda micron så hittar han kotletterna. Han ställer ut dem på bänken i köket för att kasta dem så fort han har ställt ifrån sig tallriken han har i handen. Glömska som vi är i familjen så glömmer även han bort kotletterna. Men det finns någon som nyss har fått nys om att det står något mycket smarrigt på bänken. Easton inväntar dock att husse ska lämna köket och helst gå ut eller upp. Easton hittar aldrig på något bus när husse är i närheten, det vågar han inte.

Efter ett tag går husse ut och snabb som en vessla norpar han kotletterna. Jag kommer ner från duschen och får se att han har tuggat i sig kotletterna med ben och allt, inte så bra.

Dagen efter fick han betala sitt pris för sitt påhitt. Han spydde och diaren bara sprutade, stackars Easton. Vi ringde veterinären som sa att det var bara att vänta och hoppas på att han hade tuggat sönder benen noga. Vi kunde ge honom sparris om lindar in flisorna. Men tror ni att en Goldn tycker om sparris, svaret är NEJ.

Nu ett par dagar efter denna händelse mår han mycket bättre och är sig själ igen. Vi har lärt oss att man ALDRIG kan lämna något på köksbänken när det finns en mat glad hund i närheten.